Vita on PSBloggen

Vad har du spelat i helgen? [Vecka 51 2013]

Mon, 16 Dec 2013 12:34:21 +0000

En helg kan gå fort - särskilt om oplanerade saker händer. Nu är det åtminstone måndag igen, och det är dags att bekänna dina synder. Hann du med att spela det du tänkt i helgen, eller kom adventsfirandet i vägen? Här är vad vi har spelat och har för intryck efter helgen:

Fredrik samlade vapen

[caption id=“attachment_255” align=“aligncenter” width=“550”] Efter oräkneliga speltimmar har Fredrik till sist knipit platinumtrofén i Dark Souls till PS3. Nu ska han bara upprepa proceduren på PC och Xbox 360.[/caption] Helgen blev lite kortare än planerat, mestadels för att jag i fredags lyckades bli uppskriven på gästlistan för årets elektroniska Lucia-firande. Nere i Skåne finns det nämligen en tradition att fira in julen med en elektronisk synth-julfestival. I år fick denna dock byta namn från ElectriXmas (tidigare: Virtual Xmas) till det mer passande - Electric Lucia. Så under fredagen och lördagen lyssnade jag på synth och såg rätt bra band spela. Men, när söndagen väl kom, lyckades jag (efter en välbehövd pizza) spela både Rainbow Moon och Dark Souls. Lyckades till slut knipa den sista nedriga trofén och fick därmed mitt platinum i Dark Souls. Nu ska jag bara lyckas med samma bedrift på de två andra plattformar jag har spelet till…

Vad spelar du i helgen? [Vecka 50 2013]

Fri, 13 Dec 2013 16:30:41 +0000

Inte nog med att det är fredag idag - det är även lucia och fredagen den trettonde. Ta det försiktigt idag så ni inte råkar ut för märkliga herrar med hockeymasker. Att det börjar lacka mot jul märks både i mängden reor som dyker upp, samt den nästan totala avsaknaden av nya spelsläpp. Men, såhär inför jul och de oundvikliga “årets spel”-debatterna passar det ju ypperligt att passa på att gå igenom de spel som ännu inte hunnits med och reflektera lite över året som gått.

Månadens PlayStation Plus-spel [December 2013]

Fri, 13 Dec 2013 13:24:34 +0000

Det blir ett litet gäng julklappar från Sony till alla PlayStation Plus-prenumeranter i år. Den 24 december dyker en kvartett nya titlar upp i spelsamlingen och de kan beskrivas som en djävulsk samling gråtmilda gränsfall till färgglada offer… Eller något sådant. Dessutom blir det ett nytt spel till svältfödda PS4-ägare. Årets julafton blir åtminstone rena julafton för PlayStation 3-spelarna. Både Dantes återkomst i DmC: Devil May Cry och vapenbonanza i Gearbox samarbetsskjutareBorderlands 2 kommer att ligga under den digitala julgranen. På PS Vita-fronten skymtar Mega Man-skaparen Keiji Inafunes arenabaserade actionrollspel Soul Sacrifice och det explosionsartade fightingspelet med den korta och koncisa titeln Blazblue Continuum Shift Extend. När det gäller PS4:an är nästa släpp lite längre fram. Först den åttonde januari dyker den mörka överlevnadssimulatorn Don’t Starve upp. Vill du veta mer om det spelet, och andra kommande indietitlar till PS4:an kan du läsa Tobys tips här. Vad tycker du om december månads PS Plus-skörd?

Vad har du spelat i helgen? [Vecka 50 2013]

Mon, 09 Dec 2013 14:30:27 +0000

Helt utan förvarning har det redan blivit måndag igen och det har blivit dags att berätta för varandra vad vi har spelat i helgen. Gick allt som planerat? Vann du någon åtråvärd trofé, blev du hjälte i en flerspelarmatch eller besegrade du kanske någon maffig boss? Levde det nyinköpta spelet upp till förväntningarna? Som vanligt vill vi veta varje smaskig detalj om din spelhelg, så berätta! Här är vad vi har spelat och har för intryck efter helgen:

PSbloggens indiehörna: Fem kommande indiepärlor till PS4

Fri, 06 Dec 2013 16:00:32 +0000

Under de senaste åren har små oberoende spelbolag fått allt mer uppmärksamhet, och de utgör numera en uppskattad motpol till de väletablerade och maffiga storspelen som skapas med stor möda och ännu större budget. Indiespelen är en slags återgång till spelutvecklingens ursprung, och ett litet team på några få anställda kan enkelt spotta ur sig en liten och intressant spelpärla på någorlunda kort tid. Det finns såklart både fördelar och nackdelar med att det ofta blir en mycket enklare spelupplevelse, men de positiva aspekterna brukar vara flest. Det gäller väl inte minst tack vare att prissättningen ofta är låg. När du betalar mellan 70 och 150 kronor för ett indiespel spelar det inte lika stor roll att grafiken är lite enklare och kampanjen är lite kortare. Ja, så länge det finns något nytt och fräscht, det vill säga. Ett bra indiespel måste ju såklart tillföra något nytt. Ett rent lågbudgetspel som kopierar storspel gör ingen glad, utan det är de små teamens önskan att experimentera och få utlopp för sin kreativitet som lockar mest. Vi kommer att återkomma med några av våra favoriter som redan har släppts, men idag blickar vi framåt och tittar på fem av de kommande indiefavoriterna till PS4 - och ibland även PS3 och Vita. Don’t Starve - PS4 [Januari 2014] Vi börjar med Don’t Starve då det faktiskt släpps redan i januari - kostnadsfritt för alla med PlayStation Plus dessutom. Spelet går ut på att du ska överleva i vildermarkerna så länge du bara kan. Bygg ett hem, utforska de närliggande områdena och slå undan monstren. Se till att du har mat för vintern och eld som håller mörkrets bestar borta, och bered dig på att lära dig av dina många misstag. Grafiken är charmigt tecknad och banorna är olika för varje gång. Finns redan till PC om du vill testa det redan idag. Octodad: Dadliest Catch - PS4 [2014] Det här är det roligaste spelet jag har kört på PS4 hittills, och det säger jag inte bara för att jag älskar bläckfiskar. Läs mitt förhandstest här så förstår du nog snart att kombinationen av helgalen fysik och slapstick bara blir roligare när man lägger till åtta sugkoppsförsedda tentakler. Spelet kommer även att ha Move-stöd, vilket faktiskt kanske kan fungera. Rogue Legacy - PS3/PS4/Vita [2014] Ytterligare PC-spel som släpptes i höstas med banor som förändras för varje spelomgång. Rogue Legacy är ett oförlåtande plattformsspel med den roliga twisten att du bara har ett liv. När du dör får du nämligen spela som en av dina ättlingar, och din nya familjemedlem har olika egenskaper som kan hjälpa eller stjälpa din framfart. Färgblindhet och alzheimers gör ingen glad, men ADHD gör dig snabbare och en överdriven hormonproduktion hjälper dig att stå pall för fiendens slag. Målet är att komma så långt som möjligt under varje genomspelning, så att släktens arvegods kan spenderas på uppgraderingar. Hotline Miami 2: Wrong Number - PS4/Vita [2014] Det svenska våldsvidundret är tillbaka i uppföljaren till ett av de bästa spelen från 2012. Hotline Miami 2: Wrong Number kommer att vara likt originalet, men som någon som redan spelat igenom det tre gånger (på PC, PS3 och Vita) ser jag fram emot det otroligt mycket. Stiliserat övervåld med DreamWeb-liknande estetik passar mig som handen i handsken. Läs mitt förhandstest här. The Witness - PS4 [2014] Jonathan Blow utvecklade Braid, som blev ett av det första riktigt stora indispelen. Det släpptes för mer än fem år sedan, och under tiden som förflutit har Blow jobbat med sitt nya spel. Exakt vad The Witness går ut på är svårt att säga i dagsläget, men vi kan nog se fram emot tilltalande estetik och smarta problemlösningselement. The Witness har försenats åtskilliga gånger (det skulle egentligen släppas i 2011) och har nu en utvecklingsbudget på uppemot 25 miljoner kronor. Men det kan nog klassas som ett indiespel ändå. Så, det var fem kommande indiespel som jag ser fram emot. Tycker du att jag har missat något, och tycker du ens om indiespel?

Förhandstest: Hotline Miami 2: Wrong Number [PS4/Vita]

Fri, 06 Dec 2013 00:01:41 +0000

Gamescom i Köln, augusti 2013. Dennis Wedin - den ena halvan av göteborgsduon Dennaton Games - har gått fram till väggen i det lilla båset med en spritpenna. Med stadig hand skriver han snabbt “Förbjudna frågor om Hotline Miami 2”, följt av en lista. “När släpps spelet till PlayStation 4 och PS Vita?”, skriver han först, följt av “Varför är det så svårt?” och “Är det inte lite väl våldsamt?”. Efter ett par minuter går han tillbaka till väggen och lägger till ett par frågor till i listan, som “Tycker du om att skada folk?”. Men en fråga skriver han inte upp, och det är hur de har hanterat den omtalade våldtäktsscenen från demoversionens första bana. Och tur är väl det, för det är inget man bara viftar bort. Dennis är väl medveten om detta. Hotline Miami 2: Wrong Number - den eftertraktade uppföljaren till fjolårets svenska succé Hotline Miami - inleds alltså med en bana där du slår dig fram genom ett par rum och dödar allt motstånd. Och när du väl tagit dig till det sista rummet - ett sovrum med en man och en kvinna - dödar du mannen och inleder ett övergrepp på kvinnan. Att det sedan visar sig vara en filminspelning vars syfte var att måla upp en större handling för uppföljaren är inte en särskilt förmildrande omständighet, och scenen har nu tonats ned något. Den är lite mindre brutal och avbryts mycket snabbare, men det känns i magen första gången jag spelar igenom den. Min första tanke är “jag vill inte spela ett spel där min karaktär gör en sån sak”, och den känslan sitter kvar långt efter att kapitlets regissör ropar “BRYT!” och sanningen uppdagas. Dennis Wedin väger orden innan han svarar på frågan om hur de tagit emot reaktionerna sedan den delen av demoversionen visats upp. “Vi visste ju att det var ett känsligt och väldigt otrevligt ämne. Och det är jättesorgligt att vissa som har varit med om hemskheter har fått det återuppväckt när de spelat spelet, och inte kunnat fortsätta. I demoversionen har vi nu gjort om det så att det blir en vanlig avrättning”. “Men det färdiga spelet innehåller mer än bara de här två karaktärerna, och det finns en mening med det. Det handlar inte bara om att vi vill vara kontroversiella. Men vi kände väl att det kanske krävs hela spelet för att se det, och vi kommer väl även att göra om det så att det blir lite tydligare vad vi försöker få fram”. Var det då ett medvetet beslut att ha med den scenen i demoversionen för att provocera fram en reaktion? “Nej… vi ville presentera Pig Butcher, och det är hans första bana… så vi hoppades att det skulle vara en fascinerande start som skulle få spelaren att fundera på den här scenen. Men det blev inte riktigt så som vi ville, och det kan vi ju förstå. Så därför har vi nu tagit bort det värsta”. Den andra halvan av demoversionen är såklart lika blodig den. Kontrollerna är lika tajta som i originalet, och själva spelupplägget har inte ändrats nämnvärt. Det är snabba strider sedda från fågelperspektiv där en felaktig eller för långsam klickning leder till att du dör och får börja om. Skillnaden här är att du inte längre spelar som Jacket från ettan, utan som medlemmar i en grupp med fans som försöker efterapa hans handlingar i originalet. Så i stället för att välja en mask väljer du i stället vilket fan (med tillhörande djurmask) som ska utföra uppdraget. Den extremt kraftfulla tigermasken finns kvar, med skillnaden att du inte längre kan använda vapen med den. Jag dör nästan lika ofta som tidigare, men jag antar att det är flera timmars nötande med ettan som har vant mig vid att snabbt sparka in en dörr och meja med motståndet med en fulladdad uzi. Men visst hinner jag dö en hel del under den korta demosessionen. Ibland så fort jag har kommit in i ett rum, och ibland i slutet mot den sista fienden. Frustrationen byts ut mot rutinmässiga attacker på de stackars knivbeväpnade fienderna, medan jag lockar alla med avståndsvapen runt hörn så att de får smaka på mina järnnävar. Vad är då nytt i Hotline Miami 2: Wrong Number? För de två nivåerna i demot är förvillande lika ettan. “Det här spelet kommer att bli lite mer berättelsedrivet i och med att det innehåller så många karaktärer. Om vi hade gjort dem lika blanka som Jacket [huvudpersonen i det första spelet] hade de varit rätt ointressanta, så nu försöker vi presentera dem och ge dem lite egen personlighet. De har en egen agenda och kanske skiter i dig. Det är lite som i ettan, för det var ju inte så många som fattade varför Jacket åkte till polishuset och sedan hittade baren med hjälp av filen. Men han behöver ju inte förklara sånt för spelaren, för han lever i sin värld. Antingen följer du med honom eller så gör du det inte, och vi försöker få med det lite mer i det här också. Som i sista scenen i demot där hela gänget spöar på den där killen. Men du får ju inga val… du styr ju inte de här snubbarna”. Precis som i filminspelningens övergreppsscen? “Ja, fast den var nog lite för magstark just nu, för vi ger inte spelaren hela bilden där. Vi vill ju att folk ska fortsätta spela, och vi kände att de fick en bild som kanske inte stämmer när de spelar hela spelet”. Innehåller Hotline Miami 2: Wrong Number många idéer som inte fick plats i ettan? “Nej, vi kände väl redan från början att vi ville göra en tvåa, med karaktärer som utökade den här världen. Det finns en fiende som inte fanns med i ettan som vi har med här, men den avslöjar vi senare. Han är i alla fall väldigt speciell, i likhet med de stora elitkillarna i ettan”. Så, om jag ställer frågan om jag tycker om att skada folk till mig själv är svaret givet. Så länge paletten går i neon och gränsen mellan dröm och verklighet suddas ut går det nog an. Men våldtäktsscenen hade jag klarat mig utan, oavsett om den tonats ned eller inte. Om den passar in i den övergripande handlingen är med andra ord något vi får se under 2014, då Hotline Miami 2: Wrong Number släpps till PlayStation 4 och PlayStation Vita. En sak är dock säker, och det är att jag inte har fått nog av den renodlade arkadbrutaliteten från originalet. Jag väntar vid telefonen så länge - ring mig när spelet är klart.

Nytt på PlayStation Store [Vecka 49 2013]

Wed, 04 Dec 2013 17:59:15 +0000

Det släpps inte många spel i fysisk form den här veckan, men på den digitala PlayStation-butiken finns det faktiskt ett och annat nytt. Vad sägs om gratisskjutaren Blacklight: Retribution (PS4) , racing i form av Gran Turismo 6 (PS3) och det taktiska rollspelet Rainbow Moon (Vita)? Nya digitala släpp till PS4:

flOw (Cross-buy) - kostar 45 kronor
Blacklight: Retribution - free-to-play

Nya applikationer till PS4:

BBC News
BBC Sports
VidZone

Nya digitala släpp till PS3:

Nytt på PlayStation Store [Vecka 48 2013]

Thu, 28 Nov 2013 15:55:57 +0000

Det är en fullastad uppdatering på PS Store den här veckan, inte minst med alla lanseringstitlarna till PlayStation 4. Men som kompensation för lång och trogen tjänst får den gamla räven PS3 kärlek också i form av bland annat en Batman-trio. Och så kommer de nya PS Plus-spelen! I PS Plus-prenumeranternas samling ryms det den här gången blir det också ett par PS4-titlar i form av den sidskrollande skjutaren Resogun och noiräventyret Contrast. Inte de största av lanseringstitlarna kanske, men en trevlig bonus för de betalande medlemmarna. PS Plus till PS4:

Recension: Tearaway [PS Vita]

Mon, 25 Nov 2013 10:00:51 +0000

Media Molecule har varit med och förändrat spelvärlden - det låter lite högtravande, men det är ändå sant. LittleBigPlanet satte en ny standard för plattformsspel, men mästare eller ej, det är inte alltid lätt att börja på ny kula. I Tearaway är allt uppbyggt av papper. Alltså, inte som en del av historian utan bokstavligt talat av papper. Studion har omsorgsfullt vikt pappfigur efter pappfigur och sedan modellerat in dem i spelet. Det syns på de kantiga men glada huvudpersonerna Iota och Atoi som fladdrande springer över de glatta, färgglada spelytorna. Det syns förstås också på den kantiga, siluettlika vegetationen och de hopvikta monstren, men mest av allt hörs det. Det omisskännliga ljudet av papper som skrapar mot papper finns som en fond genom hela resan. Atmosfären i spelet går inte att klaga på. De glada färgerna, de mer och mer psykedeliska miljöerna och den barnsliga energin håller högsta kvalitet. Både jag och den spelgalna sjuåringen som jag rekryterat som spelkamrat sugs snabbt in i världen, speciellt då mekaniken lyckas överraska gång efter annan. [caption id=“attachment_238” align=“aligncenter” width=“550”] Säga vad man vill om Tearaway, men deppigt är det inte.[/caption] Vid en hastig anblick ser Tearaway, förutom den speciella grafiska stilen, ut som vilket annat plattformsspel som helst - det finns platåer att hoppa mellan, fällor att undvika och fiender att bonka i huvudet. Det som lyfter upplevelsen är alla kluriga sätt som Media Molecule använt Vitans specialfunktioner på. Under äventyrets gång stöter vår pappershjälte titt som tätt på olika objekt som går att påverka med hjälp av de tryckkänsliga skärmarna. Vi bjuds förstås på standardgimmickarna som paket som går att öppna med ett ryck i dess snöre. Men första gången mina fingrar krossar den fjärde väggen genom att studsa in i spelvärlden blir det till en upplevelse i klass med Oculus Rift. Genom att peta på Vitans bakre skärm går det nämligen ibland att trycka in fingrarna i miljön. Det gör att Iota eller Atoi kan studsa fram, att fiender krossas eller att det går hål i själva världen. Greppet återanvänds flitigt, men tappar aldrig riktigt sin charm. [caption id=“attachment_235” align=“aligncenter” width=“550”] Det här är spelmekanikmagi![/caption] Mest imponerande är ändå att utvecklarna lyckats integrera kameran på konsolen utan att det känns som en börda. En stor del av handlingen kretsar kring att jag som berättare hjälper mitt alter ego framåt i berättelsen, och för att understryka detta dyker mitt eget ansikte allt som oftast upp i en liten lucka i himlen. Både jag och den medspelande sjuåringen imponeras, även om fascinationen håller i sig längre för den sistnämnde. Det finns gott om sådana här interaktioner i Tearaway. När figurer jag möter på vägen behöver nya kläder ritar jag nya plagg på digitala pappersark, klipper omsorgsfullt ut resultaten och presenterar dem. När en annan bekantskap tappat sina färger får jag använda kameran för att ge denne ett nytt mönster. Men spelet interagerar också åt andra hållet - det går att fota av vissa föremål, djur och växter i spelet och på så vis låsa upp ritningar av dem. Dessa går i sin tur att skriva ut på papper, och vika ihop i den verkliga köttrymden. Det är verkligen att ta konceptet hela varvet runt. [caption id=“attachment_239” align=“aligncenter” width=“550”] Om du har en tråkig helg kan du alltid lägga den på att vika pappersfigurer, det är väl ett mervärde om något?[/caption] Det finns mängder av saker som imponerar på mig, och därför smärtar det att peka ut bristerna. Men på en viktig punkt skiljer sig min upplevelse av Tearaway från min yngre medspelares. För bakom alla fantasifulla landskap, det nyskapande kontrollschemat och den ständiga balansgången mellan spel och verklighet gömmer sig något jag upplever som smärtsamt mediokert. Som plattformsspel räknat är Tearaway nämligen en axelryckning. Det skulle lika gärna kunna vara Spyro the Dragon ellerCrash Bandicoot - öppna tredimensionella världar med hopp och stök, fast med 15 år på nacken. Det hjälper inte att det är jättekul att styra spelet när det inte finns några verkliga hinder att övervinna eller lurigheter att klura ut. Det är rättframt och linjärt utan någon nämnvärd svårighetskurva. Däremot är det ett spel som passar yngre förmågor utmärkt. Allt är på svenska, pedagogiskt förklarat och intuitivt i styrningen. Tearaway hade helt enkelt passat bättre om det varit en lanseringstitel till PS Vitan. Spelet demonstrerar varenda liten gimmick konsolen kan mäkta med på ett väldigt engagerande vis, men lyckas aldrig engagera mig i själva spelandet. Det är faktiskt roligare att skriva ut pappfigurer och vika dem än att besegra bossar i spelet.

Veckans spelsläpp [Vecka 48 2013]

Sun, 24 Nov 2013 16:05:33 +0000

Spelsläpp står det i rubriken, men i ärlighetens namn borde det väl ändå stå konsolsläpp? På fredag släpps PlayStation 4 här i Sverige och vi får äntligen byta konsolgeneration. Ja, de av oss som förhandsbokade under tidigare delen av bronsåldern vill säga. Veckans spelsläpp består helt enkelt av PS4:ans lanseringstitlar. Det blir både nya förmågor som Knack och Killzone: Shadowfall och konverteringar som Call of Duty: Ghosts och Assassin’s Creed 4: Black Flag. Räkna helt enkelt med att vi kommer att pumpa ut recensioner av spel till den nya konsolen under den närmaste tiden.

Välkommen till PSbloggen.se!

Fri, 22 Nov 2013 23:37:53 +0000

Hej och välkommen till PSbloggen.se! Ja, du läste rätt - PSbloggen**.se**. Vi från gamla PS3bloggen.se och Eurogamer Sverige har nämligen gått ihop oss och startat en ny sajt som fokuserar på allt inom Playstation-världen. Vi är helt enkelt PlayStation-bloggen. Med en mer personlig stil än tidigare ska vi kåsera, recensera, förhandstesta och mycket, mycket mer kring PlayStation. Däremot kommer vi inte att täcka nyheter, videor och skärmbilder på samma sätt, men om något intressant har hänt kommer vi givetvis att skriva och publicera det. Fast i ett annorlunda stuk. Du kommer snart att upptäcka exakt hur det skiljer sig från det vi har gjort tidigare. Vi har massvis med idéer som vi vill förverkliga och du som läsare kommer att få en stor variation sett till innehållet och hur det presenteras. Är det något speciellt du vill att vi ska göra? Testa i så fall att använda den mycket efterlängtade chatten som återfinns på den högra sidan! Använd ett sunt omdöme för att diskutera om spel och andra roliga saker. Med andra ord ingenting om Sp*rs. Vissa klassiker återkommer dock, till exempel vad du spelar i helgen, nytt i butiker och reainlägg. Och ja, fler saker tillkommer också! Det känns extra häftigt att starta den här bloggen just nu. Inte nog med att PlayStation 4 väldigt snart kommer att finnas i spelbutikerna (om du bokade upp en strax efter 1800-talet), utan också för att det är exakt sju år sedan som PS3bloggen startade, då med endast Toby bakom rodret. Den här gången är vi betydligt fler redan från start, där samtliga kommer från Eurogamer Sverige. Att vi ska täcka allt (allt!) kring PS4-släppet känns och är självklart. Vi var bland de första i Sverige som fick en maskin och just nu sitter vi på högvis med spel. Sedan har de övriga redan förhandsbokat maskiner, så vi kommer att inte bara bli den bästa spelbloggen, utan även den mest flest personer som sitter på denna nya och spännande maskin. Hela redaktionen är exalterade över vad som komma skall, så jag öppnar nu upp vår lilla julsäck och önskar dig åter igen varmt välkommen till vårt roliga krypin! Jonas Aronsson - chefredaktör för PSbloggen.se